6 mars.

fredrik, älskling. du är mitt allt, du vet att du är mitt allt, och att du har varit det sen den 3 sept. om inte längre. du betyder så himla mycket för mig, och bara tanken på dig gör mig alldeles varm inombords.

att se in i dina ögon är fortfarande bland det bästa jag vet, och till skillnad från den där första natten i maj så älskar jag nu när du ser på mig. när det känns som att du ser rakt igenom mig. då kände jag mig naken, genomskådad och utsatt när du såg på mig så som bara du kan göra, nu känns det bara alldeles underbart.

du får mig att känna mig som världens bästa, och när jag står vid din sida känns ingenting omöjligt. det känns verkligen som att vi är världens bästa och kan klara precis vad som helst, så länge vi är tillsammans. jag tror att det är så också, att så länge vi håller ihop så klarar vi allt. vi har ju klarat allt hittills, så det vore otroligt konstigt om vi inte skulle göra det i fortsättningen också. eller hur?

jag vet att jag har sårat dig, fått dig att gråta och må dåligt, men du måste veta att jag aldrig menat att göra dig illa. tvärtom så vill jag inget annat än att du ska må bra. men jag är dålig på det här, det vet du, och du vet också att du har fått mig att bli bättre. förut kunde jag inte prata alls, knappt visa känslor, jag grät i stort sett aldrig, men du har fått mig att klara av det. du har gjort mig till en bättre människa på så många sätt, en öppnare och lyckligare människa. för det är vad jag är med dig. jag är lycklig.

jag lovar att göra mitt absolut bästa för att alltid stötta dig, få dig att må bra, hjälpa dig när du har det svårt, och hjälpa dig bli bättre på det du behöver bli bättre på. vi behöver varandra, vi klarar oss inte utan varandra. låt oss tänka på det, jämt, och ta hand om varandra. istället för att bråka prata som vuxna människor och förhoppningsvis slippa må lika dåligt efter våra diskussioner som vi gör i nuläget. jag älskar dig fredrik, jag vill bara att du ska må bra. jag vill och jag kommer göra allt jag kan för att stötta dig i allt.

den 6 mars skrev jag ett mail som såg ut såhär. så kände jag då, så känner jag nu.