jag var med min mamma på vattengympa för en stund sedan. det var alldeles fantastiskt fult. ungefär såhär, fast på svenska:
höll allt som oftast på att drunkna när jag fick ett skrattanfall över fulhetsgraden av rörelserna.
men jag överlevde, som tur var. var mest bara det jag skulle säga: att jag fortfarande lever, mot alla odds.
puss!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Haha, klippet ger mig värsta Amelie de Mont martre-känslorna. Men liiite kul var det, erkänn nu ;)
klart det var! höll på att skratta ihjäl mig ju, och om jag har tur kanske jag tillochmed har träningsvärk imorrn!
Ja inte var det snyggt inte...men det var DU som insisterade på att vi skulle gå. Inte jag! :)
Skicka en kommentar